kärlek.
vad är kärlek ?
kärlek är fantastisk sak, som en bomb med massa lycka och glädje.
En bomb som alla tycker om och har bra nytta av, en bomb som gör att människor kan ligga sömnlösa på natten.
Kärlek kan va vad som helt ungefär.
Jag tycker kärlek är en underbar sak, utan den hade det inte funnits något hopp.
Jag tror iaf att man kan ge kärlek till vem som helt, för vem fan har dött utav lite kärlek?
Frågan är bara hur länge är det så jävla underbart, fantastiskt eller en "bra bomb"?
det är antagligen något man ger eller något man tar emot.
vissa blir kära snabbt andra inte, jag tillhör la dom som blir det snabbt.
Om alla människor hade fått kärlek varje dag, hade livet blivit så mycket bättre.
Alla som läser detta kommer nog känns igen sig, eller jag vet det, för vem har inte blivit dumpad, eller dumpat någon?
och om man nu inte har det, så har man säkert blivit sårad på något sätt av kärleken,
Jag har varit nere på botten av havet många gånger, lik som många andra har, man känner att det inte finns något hopp kvar och då kallas det att man blir hjälplös, svag, liten, klen.
så många gåner som jag har känt att livet känns meningslöst, det är sjukt,
För er som inte visste har det senaste året inte varit mitt bästa år, jag blev dumpa, sårad, ledsen, jag grät varje dag i 10 månader, jag trodde faktiskt inte att en människa kunde gråta så mycket.
Jag vet att jag inte visar att jag mår dåligt face to face, jag fejkar hellre ett leende för att mina vänner ska tro att jag mår bra, för vem har inte gjort det ? jag tror att alla har gjort det ngn gång, det spelar ingen roll om det handlar om kärlek, besvikelse, eller sorg, vi alla har gjort det.
Jag har också gjort många saker som inte är bra, men sånt jag har försökt att förtränga och lägga bakom mig, jag vill inte att folk ska tro att jag går runt och mår dåligt hela tiden och att jag bara tycker synd om mig själv och tänker inte på någon annan, för det gör jag.
jag tänker på många personer som inte mår bra, men hur lätt är det att få ihop vardagen om man själv inte vet vart man ska ta vägen ?
Jag har perioder i mitt liv där allt kan va på topp och hur jävla awesome som helst,
och sen kommer vissa dagar som idag när allt är piss och man inte känner igen sig själv.
jag antar att dom här stunderna kommer och går lite som dom vill, för jag har inte valt att må såhär, och jag kan inte hjälpa det.
Jag har en väligt bra pojkvän, som behandlar mig väldigt bra.
men det är inte lätt att ta emot kärlek om man själv inte känner igen sig själv, det känns som att man bara är arg och ledsen och jag vill inte ha det så.
jag vet inte vem jag ska snacka med, och jag kommer säkert ångra mig när jag har lagt ut det här, men vad ska jag göra när jag mår såhär ?
jag kan inte påstå att jag mår piss nu för det kan jag inte göra, för jag har en underbar kille som älskar mig, men jag kan inte säga att jag ligger ovanför ytan och flyter just nu,
känner mig sjukt taskig mot jacob, för att jag mår såhär, det borde inte kännas såhär, och baby om du läser det här antar jag att du kommer ha massa tankar i huvudet, men det är såhär jag mår och det är inte lätt att acceptera, men jag hoppas att jag ska kunna bearbeta detta, och jag hoppas vi kommer dela massa saker, skratt som gråt,
Och som ni själva ser så kretsar allt det här runt ordet "kärlek".
kärlek kanske inte är så jävla fantastiskt iaf.
kärlek är fantastisk sak, som en bomb med massa lycka och glädje.
En bomb som alla tycker om och har bra nytta av, en bomb som gör att människor kan ligga sömnlösa på natten.
Kärlek kan va vad som helt ungefär.
Jag tycker kärlek är en underbar sak, utan den hade det inte funnits något hopp.
Jag tror iaf att man kan ge kärlek till vem som helt, för vem fan har dött utav lite kärlek?
Frågan är bara hur länge är det så jävla underbart, fantastiskt eller en "bra bomb"?
det är antagligen något man ger eller något man tar emot.
vissa blir kära snabbt andra inte, jag tillhör la dom som blir det snabbt.
Om alla människor hade fått kärlek varje dag, hade livet blivit så mycket bättre.
Alla som läser detta kommer nog känns igen sig, eller jag vet det, för vem har inte blivit dumpad, eller dumpat någon?
och om man nu inte har det, så har man säkert blivit sårad på något sätt av kärleken,
Jag har varit nere på botten av havet många gånger, lik som många andra har, man känner att det inte finns något hopp kvar och då kallas det att man blir hjälplös, svag, liten, klen.
så många gåner som jag har känt att livet känns meningslöst, det är sjukt,
För er som inte visste har det senaste året inte varit mitt bästa år, jag blev dumpa, sårad, ledsen, jag grät varje dag i 10 månader, jag trodde faktiskt inte att en människa kunde gråta så mycket.
Jag vet att jag inte visar att jag mår dåligt face to face, jag fejkar hellre ett leende för att mina vänner ska tro att jag mår bra, för vem har inte gjort det ? jag tror att alla har gjort det ngn gång, det spelar ingen roll om det handlar om kärlek, besvikelse, eller sorg, vi alla har gjort det.
Jag har också gjort många saker som inte är bra, men sånt jag har försökt att förtränga och lägga bakom mig, jag vill inte att folk ska tro att jag går runt och mår dåligt hela tiden och att jag bara tycker synd om mig själv och tänker inte på någon annan, för det gör jag.
jag tänker på många personer som inte mår bra, men hur lätt är det att få ihop vardagen om man själv inte vet vart man ska ta vägen ?
Jag har perioder i mitt liv där allt kan va på topp och hur jävla awesome som helst,
och sen kommer vissa dagar som idag när allt är piss och man inte känner igen sig själv.
jag antar att dom här stunderna kommer och går lite som dom vill, för jag har inte valt att må såhär, och jag kan inte hjälpa det.
Jag har en väligt bra pojkvän, som behandlar mig väldigt bra.
men det är inte lätt att ta emot kärlek om man själv inte känner igen sig själv, det känns som att man bara är arg och ledsen och jag vill inte ha det så.
jag vet inte vem jag ska snacka med, och jag kommer säkert ångra mig när jag har lagt ut det här, men vad ska jag göra när jag mår såhär ?
jag kan inte påstå att jag mår piss nu för det kan jag inte göra, för jag har en underbar kille som älskar mig, men jag kan inte säga att jag ligger ovanför ytan och flyter just nu,
känner mig sjukt taskig mot jacob, för att jag mår såhär, det borde inte kännas såhär, och baby om du läser det här antar jag att du kommer ha massa tankar i huvudet, men det är såhär jag mår och det är inte lätt att acceptera, men jag hoppas att jag ska kunna bearbeta detta, och jag hoppas vi kommer dela massa saker, skratt som gråt,
Och som ni själva ser så kretsar allt det här runt ordet "kärlek".
kärlek kanske inte är så jävla fantastiskt iaf.
Kommentarer
Trackback